Frej Larsson – korta tankar om vad som gör honom speciell

Posted bykbrecordzzJuly 27, 2021Posted in2010s, frej-larsson, hip-hop, sweden,

Efter att ha lyssnat igenom en massa låtar av Frej Larsson, så tänkte jag försöka förstå vad det är som gör honom ständigt aktuell och aldrig passé, vilket han i mina ögon varit under de senaste 15 åren. Vad är det som gör honom så äkta, tidlös och intressant?

Frej Larssons liv är något av ett musikaliskt spektakel, vilket har kännetecknat framför allt de tio senaste åren av hans karriär. Det brukar gå till så här: Han är med om något uppseendeväckande, gör en låt om det, varpå denna låt skapar någon sorts kontrovers (som t.ex. att han blir åtalad, arresterad eller bannlyst), vilket han sedan också gör en låt av. Detta fortsätter i en evig loop. Frej är en mästare på att skapa konstiga situationer och göra konst av det.

Hans främsta styrka är inte några häftiga riff, refränger som fastnar i allas medvetanden (förutom kanske på “Alla som inte dansar”) eller enskilda musikaliska mästerverk. Nej, det som gör Frej kul att följa är hans personlighet och hela spektaklet som sker runt honom. Det tar sig alltid uttryck i musik, men det spelar ingen större roll om det är synthpop, rave-musik eller rap, för hans personlighet är det som lockar, oavsett.

“Då ska hon skjutas”, en laglig låt enligt Högsta Domstolen.

När Frej Larsson släpper något nytt blir jag alltid nyfiken. Det är alltid spektakulärt, underhållande eller provocerande, och han är noga med att varje sak han säger och gör har tyngd. Varje enskilt ord ska vara extravagant och extremt, och “bars” och teknik prioriteras bakom att skapa starkt och tankeväckande innehåll. Hans texter är alltid täta med konstigheter och han släpper sällan ut dussingrejer. För att få en inblick i Frejs syn på konst kan man titta på några av hans textrader i Maskinens låt “Megalomani”:

“Ska det vara så svårt att fatta bara ta ett bra beat
Kommer du ner med bra idéer, kommer du ner med bra musik
Men du kommer alltid låta likadant
För du är rädd att den lilla publik du har
Ska vika av som ett plan från Irak”

Ovanstående textrader skulle kunna sammanfatta hans karriär ganska bra: 1 – Gör bra musik. 2 – Sluta vara ängslig. Många kan påstå sig vara kompromisslösa och icke-ängsliga i att följa sitt hjärta och stänga ute allmänhetens åsikter, men Frej Larsson är en av de som faktiskt gör det till hundra procent. I stunder då han skulle kunna tveka, då det vore rimligt och sunt att tveka, och då alla tycker att han borde ta ett steg tillbaka, så vägrar han att göra det. Han ändrar sig inte det minsta varken när han blir ifrågasatt av lyssnare, bokningsmänniskor eller polisen. Frej kan bete sig så, för han har sina egna kanaler, går runt etablissemanget av skivbolag, radio och mainstream-media, och riktar sig bara mot sin egen publik. Han är noga med att det han gör är bra, men ignorerar den allmänna uppfattningen av vad som är “bra” och hänger inte tvunget med i vad som anses vara “bra” just för tillfället. Frej är helt enkelt dedikerad till att göra stor tidlös konst, något jag fick bekräftat då jag under en Instagram-frågestund frågade vad skillnaden varit för honom mellan att vara i band och att köra solo i sitt eget namn:

“För att göra hits, och för att göra konst, som folk vill lyssna på så måste du ju vara spännande liksom, man måste säga nånting som man är obekväm med att säga. Det svåraste med att spela i andra band, det är att övertyga folk som inte vill säga det, att säga det. Och när jag gjorde det själv…” (…Här antas det att man ska förstå vad han menar vidare)

Här ges en inblick i hur han tänker, och det blir uppenbart hur Frej Larsson har kunnat göra intressant musik under så lång tid. Ända sedan slutet av 00-talet har han varit en artist att räkna med, som har haft flera möjligheter att bli “mainstream” i och med stora framgångar med bl.a. Maskinen, men på något sätt lyckas han alltid göra revolt mot mainstream och bli underground igen. Legacy:t han lämnar efter sig är idag större än någonsin, men samtidigt är han kanske också mer underground än på länge. Denna rörighet och destruktivitet är något jag gillar med Frej Larsson – samtidigt som han alltid gör saker för sina fans har han också passionen kvar för att skapa random saker riktade åt ingen särskild alls.